söndag 1 augusti 2010

Calleth you, cometh I.

And I know we were both too young
Way back when we had our thing
And you're not the one that I think of
Every time that the telephone rings

And I know that what we had
Would not be called love by the ones who know
And I know it's been many years
And a hundred love-affairs ago

I know all that so well
But I also do know this:
Calleth you, cometh I
And that's just how it is
And how it's always been
It's where my reason stops
And something else comes in
I know it doesn't make sense, but still...
Calleth you, cometh I
-And that's how it is

Så tänker jag summera kvällen. Jag fällde inte en enda tår och jag kan helt ärligt erkänna att jag är långt ifrån samma thearkälskare jag en gång varit. Det betyder verkligen inte att jag inte älskar både bandet och Ola Salo av hela mitt hjärta. Det betyder bara att jag inte blir hysterisk när jag pratar om dom eller ser dom live. Jag älskar er killar och kommer alltid göra det. Ni finns i mitt hjärta, men som sagt, I know it's been many years and a hundred love-affairs ago.

Fyfan vad ni är bäst!

Inga kommentarer:

Skicka en kommentar