Mwah.

Sitter i vardagsrummet, jättebakis, med Moa sovande på magen. Inser hur mycket jag faktiskt älskar henne och hur glad jag är att jag har en hund som faktiskt älskar en tillbaka med allt den har. Aldrig sviker en och är så tillitsfulla. Det gör ont för att jag älskar henne så mycket. Börjar nästan gråta av att bara tänka på det. Världens finaste, mysigaste, goaste Moa. Åh, jag dör haha.
Nu ska jag ta en värktablett mot mitt bakishuvud. puss!