Jag har en klump i magen. Jag vill verkligen inte vara här. Jag mår så otroligt dåligt över att inte kunna få känna mig fri och behövd. Jag känner bara hur jobbigt det är att vara här nu för tiden. Jag känner mig bara så off och ensam. Vad gör man åt det liksom? Jag hoppas att jag kan komma igång igen och få tillbaka lusten till att göra något. Det jag ser fram emot just nu är att Kajsa kommer hit om mindre än en månad. Det gjorde dessutom min separationsångest liiite lättare när jag åkte ifrån henne igår. Kändes dock som att ett svart hål bara sög i sig min lycka och mitt hjärta, när jag satte mig på tåget. Usch. Nu ska jag bara ta det lugnt ikväll och försöka somna i tid, då det är skola imorgon.
puss.
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar