Slackerbitch.

Åt nyss lasagne. Det gör livet lite mer värt att leva, haha. Nej, men man kan ju låtsas i alla fall.

Jag har pms gånger tusen och mensvärk som gör mig helt död i sängen. Mina leder vill inte längre och jag kan knappt skära maten längre. Jag blir bara mer och mer deppig och jag vet inte hur jag ska ta mig ur det här. Jag vet att jag är sjuk på fler sätt en ett och inte kan hjälpa det.

Mina tankar kretsar just nu runt att jag alltid kommer lida utav reumatism. Visst kommer jag ha diabetes också, men den kan jag ändå kontrollera. Mina leder kommer sakta men säkert att slitas ut och jag har en stor risk av att drabbas av benskörhet och jag kommer väl antagligen behöva opereras någon gång också. Jag vet inte vad jag ska göra av alla dessa tankar? Vad ska jag göra åt det? Det känns som att det är omöjligt att undvika att bli en stel gammal kärring som inte kan röra sig.

Jag gråter av tanken på att behöva leva ett liv i den här kroppen. Kan man komma undan det på något annat sätt än att dö?