Helt plötsligt börjar jag gråta och kan inte sluta. Jag är en otroligt komplicerad människa som kräver otroligt mycket för att fungera korrekt. Jag har knappt hälften av det jag behöver för att fungera ens lite, just nu. Jag har tappat det mesta och behöver få veta varför jag känner mig så jävla ensam den större delen av tiden. Läste i min gamla blogg nyss. Kände hur tårarna bara rann ner för kinderna. Jag var lycklig. Faktiskt. Jag mådde så sjukt bra och livet fungerade som jag ville. Sen hände någonting och jag föll i bitar. Tappade den kontroll jag hade och bara föll. Jag har fortfarande inte pusslat ihop mitt liv än. Men jag hoppas att det kommer. Jag klarar inte av att leva som jag gör nu.
Allt jag vill är att känna mig lycklig och slippa känna mig så otroligt ensam hela tiden.
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
sv: mupp! jag vill också dit :(((((((
SvaraRadera