Fear.

Okej, nu är det såhär att jag är jätterädd för hur ont jag har. Jag kan ligga i en position utan att ha ont. Jag kan alltså inte ens sitta upp längre. När jag ska försöka resa mig upp så gör det så ont att jag inte vet vad jag ska ta mig till. När jag går så är jag så stel i lederna att jag går som att jag är stelopererad. Jag är rädd för vad som ska hända härnäst. Jag tar redan alla värktabletter jag får ta per dag. Dessutom är mina pronaxen snart slut, vilket gör att jag kommer ha ännu ondare. Jag vet verkligen inte vad jag ska ta mig till. Ingen här kan ju hjälpa mig och ingen hemma heller. Jag har ingen aning om hur jag ska bära mig åt för att få sjukhuset att förstå hur ont jag har. Nu är det en vecka och två dagar kvar tills jag har min tid. Jag tror allvarligt talat inte att jag klarar mig så länge. Jag kommer få åka in på akuten på grund utav akuta smärtor.

Jag vet inte om jag åker hem idag eller om jag stannar. Hur som helst så kommer jag antagligen inte uppdatera mer på ett tag. För jag känner att alla inlägg blir likadana. Smärta, smärta och mer smärta. Förlåt

Edit: det blir akuten. Fan